lördag 2 februari 2013

Vaknade utvilad imorse efter att ha fått tagit igen lite nattsömn, det blev 12h.

Spenderade dagen med Anna och Matt (Viktoria är sjuk) och vi tog en ugandisk buss/taxi, Mutato till en vad vi trodde skulle vara en öppen marknad. Mutato innebär att man kläms ihop, ca fyra personer på tre säten, oavsett storlek på personerna, i en minibuss som spelar afrikansk musik med högsta volym. Dock kostar den bara 1kr att åka med och det är större överlevnad på att åka dom än att promenera. Jag fick som vanligt en ny vän på bussen som gärna ville att vi skulle bli vänner på facebook (så att jag kunde ta med honom till Sverige) glömde dessvärre bort hans namn. 

Marknaden var inte riktigt som vi tänkt oss, det var som ett stort köpcentrum byggt av presenningar/skjul och man trycktes igenom de små, varma gångarna fyllda med kläder och annat. Det var väldigt skönt för oss att ha med en kille här då det annars troligen hade blivit en ganska obehaglig situation för oss två tjejer. 

Därefter gick vi vidare till en liten turistig marknad, kallad Craft Art. Kampalas motsvarighet till Västerlånggatan. Troligen blir det nog ändå här vi köper våra souvenirer i slutändan. 
a
Vi fikade på antagligen det enda turistiga cafét, som dock var väldigt fint och avslappnande. Dessutom fantastiskt kaffe. A thousands cups heter det. Lauren, den amerikanska sjuksköterskan som jobbar på förlossningen mötte upp oss där och berättade om allt vi behöver veta. Som att det inte är någon fara att åka med en boda-boda så länge man vet vem och har en hjälm tillverkad hemifrån. Den bör dock gå över hela ansiktet då hon fick se många avskurna näsor som syddes på igen från boda-boda olyckor, när hon var på akuten. Jag väntar nog ett tag till med att åka på en boda-boda.

Ikväll ska vi äta och dricka några öl på Mish Mash, någon slags bar. Vi är varnade att vänta inne på restaurangen tills vår taxi kommer då man annars lätt blir rånad utanför. Så det blir nog inte så många öl..

I övrigt är människorna här fantastiskt trevliga och gästvänliga. Alla pratar med en, frågar hur man mår och är bara allmänt intresserade. Trots alla varningar känner vi oss väldigt trygga här. Det är egentligen nattetid och på fel ställe som det kan bli farligt. 

Jag trivs väldigt bra!


6 kommentarer:

  1. Åh vad roligt att höra Alex! Det är kul att läsa om din vardag, låter som världens äventyr för mig. Här är allt som vanligt, alla arbetar hårt med sina uppsatser i klassen och vi är nog många som drömmer om varmare väder. Var försiktig och ta hand om dig!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du läser och ännu roligare med kommentarer! Känns peppande!!
      Haha nu blir jag stressad över uppsatsen istället.. men men..
      Ja brist på värme är det inte här ialla fall och jag svettas därefter..
      Ha det toppen och lycka till med skrivandet!

      Radera
  2. Vad roligt att du redan hittat lite folk att umgås med. Låter fantastiskt intressant och roligt. Har gått omkring på jobbet på svr och berättat hela helgen att jag egentligen inte alls skulle vara här i kalla stockholm med stormage utan i Uganda på äventyr just nu. Tack för att jag får följa med virtuellt i allafall :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är så tråkigt att du inte är här och ensamt med alla upplevelser på förlossningen.. Men roligt att du följer här och skriver! Haha ja tänk hur livet kan vända ibland.. Hoppas att du och magen har det bra på jobbet!

      Radera
  3. Det ska bli kul att följa dina äventyr därborta :-)
    Kul att du verkar trivas redan!
    /Tove

    SvaraRadera